Socialt behandlingsarbete

Socialt behandlingsarbete1. Min uppfattning r att Socialtjnst rungen r generellt sett en ramlag och som ger olika kommuner friheten att forma insatserna efter ortsbestmda villkor. Men populace har, i och med lagen, ftt ett enormt stort ansvar som innebr skyldigheten att hjlpa mnniskor att leva ett normalt liv utifrn flera samhlleliga aspekter. Man har med andra ord helt enkelt skyldighet att hjlpa dem som behver hjlp. Det som jag frst lade mrke savings bank och tycker r nmnvrt r att paragraf 1 i mixertjnstlagen r av rttighetskaraktr. Kan inte jag, eller du, som invnare i Gislaveds kommun eller i Tomelilla p ngot annat stt srja fr vra egna behvligheter har vi rtt att f std, ekonomiskt och accessib permit bistnd och kontinuerlig bankfrsel i livet. Skulle bit hindras lairna rttighet kan objet dart verklaga till domstol. Det r inte bara dem som arbe shit inom socialen som beslutar utifrn socialtjnstlagen, utan ven praxis vgleder. Min uppfattning r att hela hideoutna lag r skapad utifrn ett vlfrdsresonemang som frsvarar mnniskor och ger dem en sklig levnadsniv. Det r liksom grundlggande fr hela vrt samhlle. Samhllets socialtjnst skall understdja den individuelles rtt till sysselsttning, ett hem och skolunderbyggnad. Soc. eller socialen, som ocks mnga kallar den, skall kanalisera sig p att grs sig oberoende och frbttra och strka individuella mnniskors och gruppers egna resurser, och i arbetet skall man ta stor hnsyn till mnniskans sjlvbestmmandertt, heder och integritet. Socialtjnsten ska vara bra fr mnniskor som behver ekonomisk trygghet, likas social trygghet samt arbeta fr att gynna jmlika levnadsvillkor och verksamt deltaga i samhllslivet. Om man lser fregende custodying en gng till frstr man den som en ramlag, vilket medfr att arbetet kan se olika ut i olika kommuner. Allt arbete, allt som socialtjnsten bidrar och arbetar efter r grundar sig i en demokratisk och solidarisk synstt, vilket r stndpunkten och den basala grunden till hela systemet. Socialtj nsten ska ven knna till och vara insatt i de aktuella levnadsfrhllandena i kommunen, vara med i samhllsplaneringen och hjlpa fram bra miljer exempelvis genom att influera p olika beslut om bostadsomrden. Miljn i samhllet ska vara tillfredstllande fr barn och ungdom, gamla och alla andra som behver stttning ifrn samhllets sida som alltid ska vara fretagsam i denna frga. De tgrder socialtjnsten tar till skall vara av god kvalitet och personal skall vara tillgnglig och som ven ska ha en anvndbar skolunderbyggnad och eller erfarenheter.Fr att uppn mlen i socialtjnstlagen arbetar kompetent personal ssom socionomer, psykologer, behandligsassistenter och socialpedagoger med dessa frgor. Man vill framfrallt frebygga sociala problem hos individer och grupper. Ett, vad vi definierar som socialt problem, kan vara allt ifrn att hamna i ungdomsgng, psykisk instabilitet, missbruk eller kanske familjegrl. Det finns ett samspel mellan individ, grupp och milj. Stts detta samspel i obalans skapas sle des ett socialt problem. Nr det har uppsttt gller det, ur ett socialt behandlingsarbete perspektiv, att upptcka den, behandla den och slutligen lsa problemet. Fr att kunna gra det arbetar man p olika plan individ- och familjeinriktat, mellanhand nr det gller att finna utvgar fr enskilda, social direktion och planlggning, social samverkan, och frndringsarbete av samhllet. Det sociala arbetet innehller mycket pedagogik vilket i sig r ett enormt stort mne, men det innebr bland annat att kunna motivera mnniskor till utveckling. Man hjlper och ger std och rdgivning till de mnniskor som r utsatta p ngot stt. Man vill kunna utveckla en individs eller en grupps egna resurser och insatser r att man alltid praktiskt arbetar med de involverade, exempelvis ger dem rd, informerar p olika offentliga platser, har olika samtal som rr problemet, ger budgetrdgivning, utreder familjefrgor ssom bankers acceptance eller kanske vrdad av barn, och ekonomiskt bistnd. Alla dessa insatser r olika verktyg fr att kunna uppfylla de ml som anges i socialtjnstlagen. Bistnd ges till mnniskor fr att kunna tillflligt hjlpa mnniskor att ge ekonomisk trygg som i sin tur leder till jmlika levnadsvillkor i samhllet. Som frlder kan man f rdgivning till hur man hanterar ungdomar i tonren, vilket bidrar social trygghet, och som framfr allt frebygger ytterligare sociala problem. Man strker allts och hjlper till att utveckla de egna resurserna hos en individ eller grupp. Nr man arbetar med individer stter man upp vrdplan som innehller syfte och mlsttning med behandling gemensamt med klienten. Man arbetar alltid med respekt fr individens sjlvbestmmande och integritet. Han eller hon ska ha mjlighet att vlja vilken form av std man nskar. Det kan hnda att andra organ i samhllet mste blandas in i arbetet. Man fljer vissa principer exempelvis frivillighet och sjlvbestmmande som innebr att dessa r vgledande i handlggningen och att klienten sjlv bestmmer om han eller hon vill ta emot en viss insats. Givetvis r inte socialtjnsten kravls, men man frsker s lngt det gr att respektera dessa tv principer. Man mste ha en helhetssyn i sina handlgganden vilket innebr att man inte bara ser till problemet, utan ocks att detta ses till frhllandet till den sociala miljn klienten lever i. Hr brukar ofta andra organ i samhllet komma in. Mnga har kanske samma problem men mjligheter att exempelvis f ett jobb eller en bostad r olika, som kanske visserligen hade lst ett visst problem, men att alla inte har samma frutsttningar till att f ett jobb eller bostad. Drfr ser man alltid till en helhetssyn. Det finns mnga andra principer exempelvis normalisering eller nrhet. Man vill ju grna inte bli stmplad i samhllet eller kanske utpekad, och drfr anvnder socialtjnsten principen om normalisering nr man frsker uppfylla ml. Jag gillar principen om nrhet eftersom jag tror att arbetet effektiviseras enormt mycket nr man delvis arbetar i klienternas trygga hemmilj. Man gr en behandlingsplan som ska frklara behandling smetoderna och dess ndaml. Nr man talar om allmnt inriktade insatser kan man sprida info till offentligheten p olika stt om att det finns en socialtjnstverkamhet. Insatser som verkar strukturellt kan vara att man deltar i samhllsplanering. Som sagt r det ramlag vi fljer vilket innebr att det ser olika ut i hela landet. Det r allts socialtjnstens insatser i samhllet som skall frmja mnniskor, std och rdgivning i en mngd olika frgor, socialt och ekonomiskt bistnd. Socialtjnsten hjlper dem som har problem med kanske relationer, i familjen, p jobbet, i skolan, missbruksproblem, sociala tvister, frmedla kontakt med andra samhllsorgan, upplysa offentligheten i olika frgor m.m.Allt r gott med dessa insatser och de ml som lagstiftningen satt upp. Men jag fredrar att blotta verkligheten som den r. Jag lmnar ingenting oprvat i verkligheten. Om man granskar 1 kap 1 inser man snart att socialtjnsten har nstan hand om alla sociala frgor och vilken enorm mngd mnniskor dem mter varje dag. Socialtj nsten mste inte bara hjlpa alla mnniskor med problem, utan ocks stndigt tillhandahlla kommunmedlemmarna med information. r det d mjligt att samtliga renden hos socialtjnsten fr ett gott resultat? Det tror jag verkligen inte Nr en lag r s pass omfattande som denna stlls verkligen socialtjnstens arbete p sin spets, minst sagt. Det finns massvis med fall som uppmrksammats i media nr mnniskor blivit dligt behandlande av socialtjnsten. Jag tror inte det beror p lagstiftningen, utan hur socialtjnsten i vissa fall tolkar lagarna. Tnk dig att ditt livsde jongleras hos socialtjnsten, som det faktiskt gr p.g.a. deras ansvar, och att du mste frlita dig p dem. Tnk d vilka konsekvenser det fr om du fr en felbehandling. Detta r bde brist p lagstiftning och kunskap. Myndighetsoffer som str hjlpls har uppmrksammats i kalla fakta mnga, mnga gnger och det beror bland annat p socialtjnstlagens ibland alltfr tunga ml pensionrer som lever isolerat som samhllet inte bryr sig om, unga par som inte fr behl la sitt barn p.g.a. deras lder m.m. Ska jag vara helt rlig tror jag inte p att alla som arbetar inom socialtjnsten strikt och plikttroget fljer vad som str i socialtjnstlagen. Myndighetsoffer r konsekvenser av slarv ifrn personal nr det handlar om att stta sig in en klients fall.Mlen r allomfattande och pekar tydligt p vad socialtjnstlagen str ngonstans. Nr man ser till missbruk inriktas lagen generellt till att reducera knarkandet, men helst avbryta det helt. Frivilligheten och rtt till sjlvbestmmande ser jag som viktiga vgledningsprinciper i mlstrvan. Man nmner inte ohlsa, men jag drar slutsatsen av att det som utgr hinder fr socialtjnstens ml kan vara en bidragande effekt till ohlsa, och att detta skall frhindras? Alla insatser som grs skall vara av hg kvalitet, och att man ska fsta avseende vid etiska perspektiv, och ekonomisprincipen ska beaktas givetvis. Nu menar jag inte att det handlar om snlhet, utan mera om strsta mjliga effekt p strsta mjliga antal. D har man rd att hjlpa fler och frdjupat arbete. Allt som grs, alla insatser ska flja ett ml. Mlet pongteras mycket har jag mrkt. Livskvaliteten ska nstan vara garanterad. Vad jag menar med garanterad r att det ska finnas en social situation som r ordnad. Det ekonomiska stdet man fr lgger tonvikten p ett lngsiktigt uppehlle, och inte fr en kort period p ngon dag. Fr ungdomar och yngre gr man ett tydligt stllningstagande som fokuserar p stndig utveckling, och att alla ska ha samma goda frutsttningar som innefattar uppfostran, skolning skydd frn vergrepp osv. lderstignare mnniskor ha rtt att bo sjlva och vara oberoende, om de s nskar, och om frutsttningarna finns. nnu en gng betonas rtten till sjlvbestmmande och myndigheternas makt. Mnniskor som har ngot funktionshinder ska f sina srskilda behov tillgodosedda och leva som vilken annan mnniska som helst i samhllet.2. Nr man anvnder begreppet missbruk syftar man oftast p en skadlig anvndning eller misshantering av en beroendeframkallande farmaceutisk produkt som exempelvis droger och alkohol. Men det kan ocks handla om mat, spel, sex och different andra saker som man kan miss-bruka. Konsekvenserna av ett missbruk kan leda till psykiska, fysiska, ekonomiska och social problem hos den direkt drabbade, d.v.s. missbrukaren sjlv och de nrmsta slktingarna. Men de indirekt inblandade kan ocks pverkas negativt som exempelvis arbetskamrater och lagkamraterna. En fljd frn missbruk kan lgga hinder i vgen fr frhllandet mellan missbrukaren och hans eller hennes omgivning. Det kan innefatta alltifrn jobb till privatekonomi. En missbrukare, r en mnniska som repetitionsvis brukar ngot, exempelvis alkohol ver den mngd som r kontrollerbar och riskerar att gra sig sjlv och andra illa, direkt och indirekt. Om man exempelvis kr bil och samtidigt r drogpverkad stter man andra trafikanters skerhet p spel, och inte endast sin egen. Ett annat stt att beskriva ett missbruk r genom spelmissbruk. Om man gamblar s pass mycket att spelaren anses tappa kontrollen v er sitt eget bruk, leder det inte bara till att det tryter i plnboken fr denne, utan bddar ocks fr psykiska besvr, som exempelvis depression eller till och med repetitionsmssiga vredesutbrott p ens egen familj.Alkohol, bde en trogen dryck till middagen och en festfixare, men ocks vrat lands strsta folkhlsoproblem, sociala problem och beroendeframkallande medel. Jag knner personligen ett par alkoholister och jag har samtalat med dem mnga gnger om deras missbruk. De har berttat om konsekvensen av att vara en alkohol missbrukare som har lett till bde avsked frn jobbet och familjegrl. Ett alkoholmissbruk, eller alkoholism, giver sledes konsekvenser bde fr en sjlv, och andra. En alkoholist har ingen kontroll ver hur mycket han eller hon konsumerar det beroendeframkallande medlet. Antingen vet man inte om det, eller s har man slutat bry sig. Grnslinjen mellan missbruk och vanlig konsumtion r hrfin. Den som r alkoholist dricker stora mngder alkohol upprepande gnger, mestadels flera gnger i veckan, beroende p hur stor tillgngligheten r, d.v.s. hur mycket pengar man har att lgga p sprit. Det ekonomiska problemet kan leda till ett annat problem, att man gr in p macken och kper T-Rd eftersom det r billigare och effektivare, dricker det, och direkt fr fysiska konsekvenser. Problemen hnger ihop med varandra fr en missbrukare. Vem blir en alkolist? Det finns ingen som kan svara p det, men det kan bero p taskiga hemfrhllanden som socialt arv, psyksiska besvr, att exempelvis farsan druckit mycket, eller som vissa pstr, att det har genetiska orsaker.Det r kommunen som har ansvar fr att invnarna fr hjlp och std fr sitt missbruk (2 kap 2 SoL). Socialtjnsten har skyldighet att som uppgift se till den som lider av alkoholism fr hjlp som ska leda till ett missbruksstopp. Det r socialtjnstens ansvar att planera samtidigt som man har en msesidig frstelse fr missbrukaren och socialtjnsten kommer att rtta sig efter planeringen ordentligt (5 kap 9 SoL). Om man som missbrukare vill ha hjlp att bli fritt sitt missbruk hjlper en socialsekreterare till denna att lgga fram en planering och insatser som passar missbrukaren. Det r viktigt att s lngt som mjligt flja de principer som socialtjnsten arbetar efter. Behandlingen kan se ut p olika stt eftersom alla fall behandlas olika. Ibland gr det bra med ppen och frivillig vrd som kan innebra exempelvis information, rdgivning, kontaktperson och behandlingsklinik. Men ibland kan missbruket vara s pass tungt att man mste tvngsvrda klienten, och tar d std av 2-3 LVM. Meningen med tvngsvrden r dock att motivera klienten till fortsatt frivillig behandling som inte terfinnes i LVM. Tvngsvrd infrs om det exempelvis inte finns ngon annan metod eller insats som hjlper missbrukaren att komma ifrn sitt missbruk (4 LVM). Nr socialtjnsten fr in en anmlan pbrjas en frhandsbedmning. Utifrn den bedmer man om den drabbade behver hjlp med eventuella missbruksbekymmer. Av mina egna erfarenheter av alkoholister vet jag att mnga av dem inte arbetar och inte behver behandlingshem och bor sjlva. Dessa har sledes ekonomiskt bistnd. (4 kap 1 SoL)Hur pass stor effekt har socialtjnstens ansvar och insatser haft p missbrukare och fungerar egentligen systemet som jag precis beskrivit? Fr att ta reda p det granskade jag lnsstyrelsens rliga rapport som visar att antalet missbrukare i samhllet har kat under 10-talet och att det rder stora brister i socialtjnstens arbete. 40 % av alla missbrukare har barn, vilket r orovckande. Jag tror det beror mycket p uppskandearbetet, och att det r lttare sagt n gjort att motivera till vrd och behandling. Jag vet sjlv att dr jag bor, i Gislaved, inleds inte behandlings av ungas missbruksproblem frens missbruk har pgtt under en viss tid. Det beror inte p att man inte vill behandla ungdomarna, utan mer fr att det inte gr att n dem och upptcka problemen innan de bryter ut. Exempelvis har jag aldrig sett Socialstyrelsen ngon annanstans n i radiocommunication och TV. Det r drfr kommunens fel att handlggarna inte fr mer gjort anser jag. Rapporten visar ven att det rder dligt samarbete mellan de olika myndigheterna som skall samarbete med socialstyrelsen i frgan om missbrukare. Det finns ocks brister i hur man lgger upp ett rende och hur man gr olika prioriteringar.Avslutningsvis skulle jag vilja sga att det inte r systemet som brister, utan personalen och deras arbetsstt som i vissa fall inte r tillrckligt effektiva. Det r oerhrt vsentligt att mta konkreta effekter av socialstyrelsens ml fr att kunna f ett bsta resultat. Frgan r bara vem som ska mta dem, och hur? Ska det vara missbrukaren eller socialstyrelsen sjlva, missbrukarens familj eller ngon annan? Myndigheterna mste samarbeta mer med varandra och vara bttre p att informera allmnheten om alkoholism, framfrallt fr unga mnniskor som r s lttpverkade. Det hr r inte bara ett ansvar som socialstyrelsen skall ta p sig enligt mig. Alla i samhllet ansvarar fr dem som lever i den.